Tycker det är för litet för alla katter även om du skulle utnyttja lägenheten på höjden.

#1 okej tack, det var vad jag misstänkte. Då blir det aldrig någon katt här eftersom det är viktigt att den har det bra också.

Det är dock bara min åsikt. Det finns dom som har katt i så små lägenheter.

Katter mår dessutom bäst av att vara två så dom har sällskap av sin egen art.

Min dotter har haft en cornish i sin lägenhet på 42 kvadratmeter och det fungerade hur bra som helst.

Jag skulle inte se några problem med att ha en katt på 26 kvadratmeter. Man får bygga på höjden.

Kan man dessutom ta ut katten i koppel så fungerar det säkert toppen.

#3 Måste man verkligen köpa två? Är det inte som med hundar att de trivs bra med endast mänskligt sällskap? För två katter går absolut inte i min lilla lägenhet.

Jag har inte sagt att man MÅSTE. Men katter mår bäst med sällskap av sin egen sort.

köp en vuxen katt som inte trivs ihop med andra katter.

Nu har jag inte egen erfarenhet av just Devon Rex, men jag har träffat flera corrnish rexar, och har uppfattat att devon och cornish är ganska lika i temperamentet, alltså livliga och lekfulla och ganska sociala? 

Jag har själv tre burmakatter, som är livliga, lekfulla och enormt sociala. De leker och busar och speringer kattrejs varje dag, ofta flera gånger om dagen. Jag bor i en fyra på 89 kvm, och har svårt att tänka mig hur så livliga katter skulle kunna trivas i en så liten lägenhet som 26 kvm. 

Mina katter har sovpaus två gånger om dagen, 1-2 timmar under förmiddagen och ungefär lika länge efter att de ätit sin middag. All övrig tid är de igång och gör något, oftast lägger de sig i det jag gör, går runt och letar efter något kul att undersöka eller bita på, eller så leker de och rejsar med varandra. När de vilar ligger de i hög och tvättar varandra innan de somnar. 

Om man ska kunna ha en såhär livlig och sällskaplig katt som ensamkatt, så tror jag det är viktigt att man klarar av att aktivera katten, så den inte blir uttråkad och nedstämd. Takhöga klösträd, många olika spännande platser att undersöka, leksaker, m.m. Rexar är ju ganska frusna av sig, så det kan bli knepigt att gå promenad när det är kallt ute. Även burmakatter kan vara lite frusna eftersom de saknar underull, men de har ju mer päls än en devon eller Cornish Rex. Om det är minusgrader ute då går mina katter går endast ut om de har sin vinterjacka av fuskfårskinn, och är det riktigt kallt, typ -5, så börjar de huttra efter 20 min och går in igen. 

 Annars kan det säkert fungera att ha en katt i en liten lägenhet om man går ut med den varje dag, men då är det bättre med en välpälsad katt som t ex en norsk skogkatt, som man tidigt vänjer vid koppelpromenader, och som inte är fullt så livlig som en devon, cornish eller burma. 

Att promenera med en katt är inte heller som att promenera med en hund, en del katter vänjer sig aldrig vid sele och koppel, och de som gör det vill ofta helst gå där de känner sig hemma, de upprättar ett revir runt huset där du bor, och vill patrullera detta. Inte hänga med till affären eller cafeét på stan. Då är det bättre att ha en hund.

Viktigt också att en katt kan gå undan och vara ifred, framför allt vid toalådan och matplatsen, och där den gillar att sova. Att dela en så liten lägenhet med en katt och en hund låter som en stor utmaning, även om du bara skaffar en katt, som då helst är, som MonicaLagerqvist skriver, en vuxen katt som inte trivs med andra katter (ofta beror det på uppkommen osämja i kattflocken). Men även en sådan katt behöver aktiveras tillräckligt, och kunna vara ifred när den kissar, bajsar, äter och sover, för att må bra. Det finns flera exempel på hundar och katter som trivs ihop, men ofta har de vuxit upp tillsammans och framförallt är hunden ofta lugn och respektfull mot katten, som har gott om platser att dra sig undan på.

Så tyvärr, jag tror det blir svårt att lyckas få en livlig, tunnpälsad Devon Rex att trivas i en så liten lägenhet, dessutom med en hund som sällskap.

Jag har en Devon Rex som är 4½ år gammal. Hon är lekfull och social men föredrar att umgås med människor framför andra katter, som jag har hittills märkt åtminstone.

Hon älskar att rusa igenom lägenheten. Det låter som om hon galopperar. Vi brukar kalla henne för "the Minihorsie" just på grund av det. Jag tror alltså att det är viktigt att katter har utrymme för att springa. Det är bra för dem att motionera och särskilt viktigt för min kisse som har en tendens för att bli överviktig. :)

Min dotter hade sin första cornish i sin etta.Det fungerade bra,